Boken har filmatiserats (av Hollywood, fast med skådespelare från Afganistan/Pakistan), med goda betyg från både kritiker och biobesökare, och vi såg filmen igår kväll.
:-/
Filmen är väl bra, men det känns verkligen att de försökt klämma in så mycket som möjligt från boken utan att den blir för lång. Och då tar de sig inte tid att dröja kvar så att man hinner "känna" handlingen, så som man gör i boken. För mig kändes dessutom inte som om skådisarna gjorde ett jättebra jobb. Karaktärerna var så platta, i alla fall jämfört med dem i boken, och alla starka känslor frånvarande. :(
Sen satt jag ändå och lipade i biofåtöljen, men det är ju en annan sak... ;)
***
Har förresten scrappat för första gången sedan kräksjukan. Det blev ett kort till svärfar, som ser ut så här (kortet alltså, inte svärfar...):
